kan börja med min bror.

en bror är ju en som varit med under din uppväxt, hjälpt dig när du varit liten.

en som alltid skyddat sin lillasyster, även att man inte alltid märker det.

joakim och jag har inte alltid varit som vi är nu, innan bråkade vi alltid.

för minsta lilla fick vi sånna gräl, vi slog varandra och lite allt möjligt.

men efter i sommras har vi kommit varandra mycke närmare.

jag kan berätta allt för honom, och han håller alltid vad han säger.

han är en sån bror alla borde önska sig, en som alltid ställer upp.

han berättar för mig vad som är rätt och fel.

han och jag har gråtit mycke tillsammans, men tillsammans med pappa har vi klarat allt.

vi har ju också skrattat mycke ihop.

han får mig precis alltid glad, även att han är lika tjurig på mig får han mig alltid glad.

utan min storebror, vore jag ingenting.

han hjälper mig, vad det än är. han ställer alltid upp.

jag skulle inte kunna leva om han försvann, det skulle inte gå!

Sen är det julia.

hon flyttade hit i augusti, innan det visste vi vilka vi va. men vi pratade inte så.

och det va nog inte fönns i septerber vi verkligen började prata och umgås.

det har inte gått lång tid, men det känns som jag kännt henne hela livet.

hon får mig alltid på bra humör, även att jag kan va hur ledsen eller tjurig som helst.

det bästa med henne är att vi har samma humor, och samma intressen.

äta och sova (a)

hon har fått mig ställa mig på benen, fått mig från botten till toppen.

idag, skulle jag inte klara något utan henne.

på denna tiden har hon stått mig så nära, torkat mina tårar.

man måste skicka minst ett sms till henne varje dag.

när jag inte är med henne saknar jag henne hela tiden.

det är som att vara utan sin mobil, och hur går det egentligen ?

jag skulle inte kunna önska mig någon bättre än henne!